onsdag 25 februari 2015

Bloggen får lida när verkligheten tar välbehövd plats

Det fanns en tid då jag bloggade varje dag, ibland mer än en gång. Nu blir jag lika förvånad när det gått en vecka sen förra inlägget. Tänk vad fantastiskt att livet kommer emellan. Vardagsbestyr blandas med nöjen och ren vila. Jag trivs på jobbet och känner mig behövd där. Barnen tycker att det är okej att åka iväg till sina platser och maken har det bra på sitt jobb. Det är ren och skär vardag och jag tycker om det. Lite av varje, positivt och negativt utan att vi för den delen drattar av helt i den ena änden.

Under veckan som gått har det varit sportlov och semester för de andra i familjen. Vi har haft vår i luften och geggiga skor. När helgen kom blev det fulls ös. Barnens farmor och farfar möttes upp på Sturup och när de tog barnen med sig hem till oss satte jag och maken oss i den andra bilen och for in till Malmö. En hel eftermiddag, kväll, natt och morgon på tumanhand. Vilken härlig lyx! Vi åt gott, drack gott, tittade på folk och varandra, sov i en alldeles för mjuk säng och när hotellfrukosten var uppäten styrde vi bilen hemåt igen. Lite kalabalik blev det under nästkommande dygn men nu i efterhand tycker jag att vi hade en riktigt fin helg. En helg som övergick i måndag och snöfall.



Idag är det onsdag och jag har en blank kalenderdag. Huvudet har angripits av en otrevlig huvudvärk och tabletten jag tog verkar ha lösts upp i tomma intet. Det enda rätta är nog att lägga sig under en filt i soffan och bara vara. Kanske smyga med en bok och en kopp te. Om jag orkar ska en matsedel författas så att vi slipper stå som frågetecken varje dag. Igår blev det köpepizza till barnens förtjusning. Helt ärligt var det himla skönt att slippa laga mat. Bara ta emot kartongerna i hallen och ställa dem på bordet. Ibland får det vara så, lite ovanligt trevligt en tisdagkväll.

1 kommentar:

  1. Det var det finaste jag läst, att livet fått komma emellan. Underbart Sandra!
    Vackra bilder, underbara vårtecken med snödropparna!
    Kram Johanna

    SvaraRadera