torsdag 30 oktober 2014

Tacksamhet


Jag känner en oerhörd tacksamhet just nu. Naturen ger så mycket att det är svårt att inte känna sig utvald och speciell varenda liten stund. Träden brinner i guld- och kopparfärg. Löven som ligger på marken är täckta av små vattendroppar och jag tänker att det är där stjärnorna vilar på dagen. Vintertiden gav oss mindre sol, men mer sol på bättre tider. Jag hinner njuta av soluppgången och står varje morgon i det blöta gräser och bara njuter av utsikten. På kvällarna glöder himlen av solens sista strålar. Jag är glad över att bo på landet och tror att andra också är det med tanke på hur ofta min bil står still längs grusvägen.


Snart är det november och vi har fortfarande sommarvärme i Skåne. Det var först idag som kylan letade sig långt in under kläderna och lockade fram konstant gåshud. Alldeles snart kommer underlaget att krispa och frasa under skorna. Då glänser frosten som tusentals briljanter och hjärtat slår ännu en lyckovolt. Då har jag inte ens skrivit ett ord om min familj, de som fogar samman livet till en helhet.

1 kommentar:

  1. Det är där stjärnorna vilar på dagtid.... Älskar dina tankar och formuleringar!

    SvaraRadera