tisdag 18 februari 2014

Somliga nätter

Natten till igår var jag inne hos dottern fyra gånger. Efter det var maken hos henne tre gånger. Sista omgången var när de små fötterna kom tassande till vårt sovrum och det enda som syntes var den rosa nattlampan i tösens famn. Hon fick gå tillbaka till sin säng igen. Tröttast av alla igår var den lilla, på delad andraplats kom jag och maken, sonen var utvilad och diskades därmed från listan.

Natten till idag skulle bli en natt för återhämtning. Så blev det inte alls. Tjugo över två vaknade maken och jag med honom. Han hostade och pustade och gick till slut ner i köket. Jag följde efter, det lät ont från honom. Han hade vaknat av smärta och den gjorde att andningen inte riktigt nådde hela vägen fram. Efter många om och men fick vi tag på en sjuksköterska på 1177. Hon bad oss åka till akuten, vilket vi gjorde efter att jag fått tag på min pappa som yrvaket fick slänga sig i bilen för att vara här med barnen.

Det var tomt på akutmottagningen, de tomma fikabrickorna på borden var det enda som vittnade om att kvällen och natten inte varit helt utan sjukdom och olyckstillbud. Maken kom in i ett undersökningsrum på en gång och först klockan tjugo över sex kunde vi sätta oss i bilen igen och åka hem. Inte mycket klokare, däremot mycket tröttare. Barnen sov fortfarande när vi kom hem och morfar hade inte sovit när han ett par minuter senare åkte till jobbet.

Nu blir det en kort stödvila innan det är dags att sätta sig i bilen och köra till sjukgymnasten. Far och son åkte alldeles nyss till Borstakongen för att binda borstar. Dottern är på förskolan och ikväll lägger vi oss klockan åtta.

Härligt i naturen när huvudet värker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar