fredag 24 januari 2014

Förkylning bortskänkes (mot en bit choklad)

15 grader, inomhustemperaturen här hemma just nu. Fingrarna är lite stelare än vanligt men jag orkar faktiskt inte dra igång kaminen. Ögonen rinner och vill helst av allt vara stängda. Doftsinnet är inkapslat bakom förkylningen och näsan är som en kittlande kran. I onsdags kom tröttheten och hängigheten över mig. Bara pang bom så fanns där ingen ork att ta av längre. Det visade sig vara en ettrig förkylning, en sån som bara tar och tar och tar. Igår var jag så trött och hängig på morgonen att tårarna trängde fram under tiden barnens frukost dukades fram och tänder borstades. När huset var tyst och tomt la jag mig i soffan och tittade på alpint på tvn. Vaknade 2,5 timme senare, magen kurrade och skidåkningen var utbytt mot en avslappnad diskussion på en veranda i Nashville. Barnen hämtades hem och vi slängde oss i soffan och satt där till det var dags för middag. Jag orkade inte ens läsa godnattsaga för dottern. Hon somnade mot min arm i dubbelsängen och en timme senare bar jag in henne i sängen för att själv gå direkt ner till soffan och kura ihop kroppen under varmaste pläden.

Min tanke var att må bättre idag, inte att ha små plirande ögon bakom tunga rödsprängda ögonlock. Tanken var att träffa finaste syster och gå en promenad i naturen och njuta av tillsammanstiden och ett och annat samtal om livet. Istället ligger jag här i soffan med håret på ända, en kurrande mage och tänker att det blir nog inget dopbesök för mig imorgon. Det blir kanske inte ens en present åt den lilla tösen. Jag som har sett fram emot att få äta tårta, mjölkfri till mig och dottern. Sockerkick och sockerblick.

Igår ville jag boxa ner varenda typ som skrivit på Internet om sockerberoende. Sida upp och sida ner var fullproppat av skrämselpropaganda och jämförelser med drog- och alkoholavvänjning. Jag vill äta god mat och fika gott och känna mig glad. Som det är nu har det gått 2,5 vecka med sura miner, bittra tankar och tråkig mat. Det är gott med frukt och nötter och bär och raw food-bollar och naturell havregurt med naturell müsli. Men det är inte roligt i längden. Det är som att läsa Kulla-Gulla i resten av ditt liv. Det som är "godis" nu har tidigare varit en del av mitt liv i vilket fall som helst. Dessutom har jag ont i magen vareviga dag. Under en period i mitt liv var jag ordentligt sjuk i två år. Kunde inte äta mjölkprodukter, godis, stark mat, fet mat, dricka läsk, dricka kaffe eller dricka alkohol. Då var livet riktigt tråkigt. Till slut kom de underfund med vad som var fel och livet återvände efter diverse undersökningar, en operation och mediciner. Nu vill jag inte leva så trist igen. Bitterheten släpper inte. Det ska vara roligt att vara, att äta och njuta och leva och ändå tänka sunt och klämma en grön smoothie  till lunch för att på kvällen äta en god pralin.

Fantastiska lakritsbollar

1 kommentar:

  1. Men stackare. Jag önskar jag kunde komma förbi och pigga upp dig. Vi kunde äta lakritsbollar tillsammans tills det sprutar ur öronen på oss, se en film och skratta. Apropå film var vi iväg och såg en svensk sådan igårkväll. Hundraåringen... Som vi skrattade! Stor krya-på-dig-kram!

    SvaraRadera