torsdag 21 november 2013

Sinnenas massage

Grå och mulen torsdag. Köket doftar av gravad lax, te och från aromalampan kommer vintriga toner. Jag har värmt upp händerna på tekoppen som nu är tom. Det är endast några få plusgrader ute och luften är lätt och sval. Dagens promenad är redan över och jag längtar till imorgon.

En stilla vind valsar sig genom landskapet och får de bruna rangliga blomsterstjälkarna att vaja lätt, fram och tillbaka. Ovanför huvudet, mellan mig och molnen, skriker en glada där den seglar mellan skogsdungarna. Änderna i dammen är tysta, jag skrämde dem igår med min nya kamera och dess pipande. I vägkanten lyser några små blommor upp bland allt det brungröna. Jag hukar för att komma nära och känner på färgerna. Njuter av att de små lyser upp lika mycket i november som tusen andra blommor gör under högsommaren. Det stora trädet ute på ängen, står majestätiskt stilla och låter sina grenar sträcka sig ut i världen. Stammen är täckt av mossa och det är mjukt att lägga handflatan mot det silvergråa. Världen känns så mjuk och varm, trots att det är kall och rå höstvinter. Jag kan inte stilla orden som flödar ur munnen. Den ena julsången efter den andra ljudet där jag går. Något inom mig är redo och andra delar är helt och hållet i nuet. Det är bäst att vara nu, där är så stilla.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar