torsdag 10 oktober 2013

Hemma ute

Det är så vackert runt huset nu att jag har svårt att gå in. Igår lövade det över trädgården, vinden ruskade ner bladen i en fantastisk dans. Nu har dessutom det speciella höstljuset landat över oss. Det som får färgerna att lysa lite extra, som om det var UV-ljus i luften. Jag önskar mig en stor och skön vilstol, fint placerad på gräsmattan, att sjunka ner i med en filt om axlarna. Där skulle jag sitta på regnfria dagar och ta in skönheten omkring mig.

Alldeles nyss var det torrt i luften, nu faller tunga droppar och skapar blänk på marken. Här inne i soffan sitter en snuvig person och vilar. Morgonen bjöd på strålande glada barn och de höjde mina nivåer i kroppen så pass att jag kände mig pigg och frisk. Men så körde jag till affären och handlade nödvändigheter. Där någonstans i mitten, bland müslipaket och palsternackor, gick orken sin väg. Kroppen blev tung och det kändes som om hyllorna gled iväg från mig. Så jag struntade i att gå tillbaka och hämta en behövlighet, betalade istället varorna och la de sista krafterna på att köpa årets rosa band och därefter köra hem.

Det blir ännu en dag i soffan och det tjänar inget till att ångra att jag inte körde direkt hem efter lämning av barn. Nu är det som det är och jag bäddar ner mig under filten och klickar igång Amelie från Montmartre. En färgglad film som tar in en smula av hösten i vardagsrummet.

1 kommentar:

  1. Det är inte dumt med lite franskt då och då. Här är det också snorigt. Kram

    SvaraRadera