måndag 7 oktober 2013

Det svåraste

Att behöva säga nej till sitt barn. Att ha lovat. Att inse att det inte går. Att faktiskt säga nej. Att möta blicken på den fantastiska lilla personen, den personen vars kropp byggts inom dig. Den blicken som slocknar en smula samtidigt som du själv krackelerar i ena kanten av hjärtat. Det är det svåraste. Och jag gråter så mycket inombords att det rinner över i ögonvrån och blicken blir suddig.


Det händer igen.

2 kommentarer:

  1. Bara fem rader, vännen. Och så stark läsning. Jag önskar det var något jag kunde göra. Tänker på dig. Kramar

    SvaraRadera