tisdag 10 september 2013

Tänka efter

Ur min vardag. Jag läser godnattsaga för dottern och mitt i en mening pekar hon på en bild och frågar vad det är. Jag ser på bilden att det är en planka/bräda/golvtilja. Alla tre orden dyker upp i mitt huvud och svaret jag ger är ett ord som inte finns och hur gärna munnen än vill kommer det inte ut något annat än svammel. Så blev min hjärna efter depressionerna. Det är något jag aldrig vill lära mig leva med. Det är något som ska bli annorlunda, som förut. Jag ska sluta tänka på allt och istället fortsätta att sträva efter närvaro i stunden.


Idag byttes den varma extrasommarvärmen ut mot den ljumma höstluften. Kastanj och ek har redan börjat byta ut den gröna garderoben mot en med mustigare toner. Orange, röd, brun och gul, älskvärt.

3 kommentarer:

  1. Vi har ju VÄRKLIGEN haft det fint i vårt avlånga land, och den ljumma höstluften är åkso skön.
    Villken otroligt vacker och klar bild du visar.
    Ha nu en fortsatt fin dag på dig!

    SvaraRadera
  2. Men åh, jag skrev en kommentar igår morse, men den är inte här ... Den försvann ... Den som var så klok och bra ;)
    Fina Sandra - att vila och lyssna på kroppen är det svåraste som finns - i alla fall för de/oss som har lätt för att ta på oss för mkt, både inom oss och utanför oss. Närvaro i stunden är ett stort framsteg, då har man kommit långt. Sänka kraven på sig själv - att veta när man gjort sitt bästa, även om det bästa inte är så bra alltid.
    Massa ljus och kärlek och ett gäng kramar till dig från Lina

    SvaraRadera
  3. Vännen, jag tycker du klarar dig fantastiskt bra med att vara närvarande i stunden. Det är få som beskriver naturupplevelser, små vardagsbestyr och ett helt känsloregister SÅ närvarande som du! Hejar på dig! Största kramen

    SvaraRadera