onsdag 28 augusti 2013

Kärringknut

Gårdagen började med en enorm kärringknut inombords. Trötthet slog ut allt annat och med den kom olust och skam. Jag ville försvinna, lösas upp i partiklar. Sen bestämde jag mig för en lång promenad i den morgonsvala naturen. Hjärnan malde på och den vanliga ron ville inte infinna sig förrän tankarna virrat klart. Då fanns det en plan, en lösning på hur morgnar som börjar katastrofalt kan förmildras.

Steg efter steg löste upp knuten jag bar på och luften och det vackra kunde till slut ta över och låta det sista lilla bekymret få ta tid på sig.

1 kommentar:

  1. Vad härligt när förvirrade tankar till slut samlas och en ny idé och lösning föds, om vad som kan förändras:)
    Stor kram Lina

    SvaraRadera