söndag 3 mars 2013

Så underbart tröttsamt

Det är söndag och mina raringar gör sig klara för en stunds lek i trädgården. Himlen är blå och solen strålar förföriskt ner på den smältande snön. Katten ligger utsträckt på ett plastbord och njuter av livet.

Jag sitter på ovanvåningen och vilar. Huvudet värker och kroppen är slö. En kort tur till affären tog såklart alldeles för mycket av min lilla energidepå. Även om de senaste två dagarna varit underbara och fyllda av vackert för öga och sinne så går det inte att blunda för hur mitt mående faktiskt är.
Ljuset finns där men det är inte bara till att rusa rakt in i nästa stund. Det går helt enkelt inte. Imorgon är det måndag, dags för praktik och en ny vardag. Stressen lurar runt hörnet och jag måste hela tiden stanna upp och påminna mig själv att det är idag nu.
 
Från och med imorgon kommer vardagarna vara till min fördel. Mer tid till att hitta balans och därmed uppskatta det som nu inte hinns eller orkas med. De tankar som snurrar just nu är att jag ska hitta allt på en gång. Att det på fredag är guldfärgade kanter på mitt nya och rosaskimrande liv. Stressen säger att det "måste" vara så.
 
Just därför ska jag inte alls rusa på utan låta den här första veckan få formas till ett ankare som ligger stabilt mot jordskorpan. Därefter kan jag styra med eller mot vågorna och lära mig navigera efter vad som finns istället för att ryckas med i första "bästa" tanke som dyker upp.
 
Jag behöver nog en skepparexamen. "Konsten att styra dig själv över det hav som kallas livet."
 

1 kommentar:

  1. Jag tror att det är en livslång utbildning för att få den där examen. Vilken fin bild du lagt in.

    SvaraRadera