fredag 11 januari 2013

Backarna som tar andan ur en

Det vänder fort, tankar och humör. Från att vara på hemmaplan och höra ett ständigt gapande, till att sitta i bilen och höra ett jämnt gapande i bakgrunden. Jag och barnen kom iväg mot Lillehem och jag visste att Brösarps backar skulle vara som en bit av himlen när bilen körde in i landskapet. Snö, sen eftermiddag och böljande natur. Vindlande vägar och förrädiskt underlag, jorden bjöd på sig själv.

Bagageutrymmet fick besök av ägg, bacon, falukorv, vitlökssalami (linderödsgris korsat med vildsvin) och kryddat påläggskött. Det känns alltid extra bra i kroppen när köttet vi ska servera till middag kommer från djur som levt i frihet och fått omtanke direkt från hjärtat.

Hemresan var som att lämna tillvaron för en stund. Solen gled sakta över himlen och färgade omgivningarna i ett orangerosa ljus. Nu i efterhand kan jag känna att det var den bästa bilresan på länge. Mjuka solstrålar, bubbelgumfärgade moln, brandgula kyrktorn, skuggade dungar och gnistrande vägbanor.

Jag älskar att se bortom det vardagliga och istället uppleva det som faktiskt finns där. Det vi alltid får, det som alltid är tillgängligt. Det som är ditt och mitt och allas tillsammans. Du väljer själv hur du vill se och känna. Idag valde jag det bästa.
 




1 kommentar: