söndag 7 oktober 2012

Höstkyrka

Jag är varm på ett speciellt ställe i hjärtat. Barnen och jag åkte till morfar så att pappan i huset kunde få vara för sig själv ett tag. När Grodis sov besökte jag och sonen kyrkogården i byn. Det är en lugn plats med mycket vackert att titta på. Regndropparna följde oss överallt och fingrarna blev till isbitar av den kalla vinden. Till och från skymtade den klarblå himlen bakom de maffiga molnen och då lös höstlöven upp omgivningarna så att det såg ut som konfetti. Sonen hade många frågor om gravstenarna och vem som skötte dem och varför de såg ut som de gjorde och varför vissa låg ner och så vidare.

1 kommentar:

  1. Vilka fina bilder, särskilt de två första!
    Ja, det finns många frågor som kretsar kring döden. Ibland är det inte helt lätt att ge svar. Verkar som ni fick en fin stund.
    Kram

    SvaraRadera